Några långa meningar

Jahaps, efter att ha lekt utbytesstuderande i snart ett halvt år har jag nu upptäckt att det är ganska trevligt att läsa bloggar om vad nära o kära pysslar med runt omkring i europa, o att de kanske inte sku va en så tokig idé att själv peta ner några rader, om inte annat så för att själv komma ihåg va man sysslar med, vilket ju ibland kan visa sig vara nåt av ett problem. Vissa är långsamma av sig i starten, but it's never too late, som nån så vänligt upplyste mig om. Nu finns de ju en uppenbar orsak till varför ja inte tidigare kommit på denna utmärkta idé, som säkert kommer mottas med glädje av en försvinnande liten grupp människor, o det är den uppenbara bristen på någon som helst litterär begåvning. Eller, för att använda mig av språkcentrets utlåtande över min nyligen inlämnade kandi: "... långa meningar och en kompakt uppbyggnad gör dock texten något tungläst." Så, hmm, enjoy...

Det finns mycket man kan förvånas över när man åker utomlands; hur man kommer in o ut ur en buss, hur många olika mekanismer det kan finnas för att få ut pappret att torka händerna på i offentliga toaletter, eller hur man kan tycka att det är en god idé att panera alla maträtter, från potatisarna till osten. Eller, logiken i att höstterminen slutar i mitten av februari, o vårterminen börjar först i april. Nu e de ju int så att ja efter att ha överlevt tentperioden här tänker klaga på att ha över en månad ledigt, inte alls, men med tanke på att de betyder att jag i andra ändan fortfarande sitter på föreläsningar i juli, så kan man ju tycka att dessa välorganiserade tyskar också sku tycka att de kunde räcka med ett något kortare lov mellan de två terminerna. Men men, det ger en ju chansen att tenta några kurser i åbo i mars istället. Flitstuderande ut i tåspetsarna... Nej men ärligt talat, det ska nog bli riktigt skönt att åka hem till finland igen en sväng, se nära o kära o njuta av att förstå vad folk säger till en. O veta hur man stiger på en buss.

Har försökt utnyttja mina sista lediga dagar här före jag åker hem till att åka omkring i bundeslandet Brandenburg, var frankfurt oder, eller ffo like all the cool people say, också ligger. Från universitet får varje studerande en "semesterticket" som berättigar till att åka gratis på tåg o buss o annat sånt i hela Brandenburg o Berlin, vilket ju inte är så tokigt. Eller nåja, får o får, efter att man betalat terminsavgiften på 150 euro får man sin ticket. I varje fall, igår var vi till den alldeles fantastiska staden Eisenhüttenstadt, ungefär 20 minuter utanför frankfurt. Spänningen var stor i tåget på vägen dit, då vi tidigare hade hört utlåtande som "schrecklich" "scheißstadt" o "kazakstan" om stället. Namnet på staden betyder översatt ungefär järnverksstaden, o den anlades nångång på femtiotalet efter alla då rådande socialistiska standarder, enbart för att tillgodose behoven för arbetarna vid järnverket. Fast då hette staden inte Eisenhüttenstadt, utan Stalinstadt. Charmigt. Nå, hur som helst, staden visade sig väl inte vara så extraordinärt förfärlig i slutändan, utan en ganska vanlig östtysk stad - liten, dyster o folktom.

Men inte får man ju nån större lust att bo där när man ser rad på rad av dessa så typiska "Plattenbauten", höghus ihopsatta av plattor, där det ena ser exakt lika deprimerande ut som det andra. Inte känns det ju riktigt som att man är i Tyskland. Eller åtminstone passar den bild jag haft av Tyskland, före jag kom hit, inte ihop med hur det ser ut i dessa städer. Intressant var det dock att se att frikyrkorna frodades och mådde gott i tidigare Stalinstadt. "Jesus älskar också dig", känns ju betryggande mitt i all dysterhet... Nå, i varje fall var det riktigt trevligt att komma tillbaka till frankfurt efteråt, fastän det inte heller är en stad som inom en nära framtid kommer att få pris för att vara vacker och charmig.

På kvällen igår hade vi sen fest för att fira dels att tenterna är över, dels för att träffas en sista gång förrän de som bara stannar en termin åker hem igen. Både riktigt roligt o riktigt ledsamt på samma gång, en märklig känsla. Så idag hade jag sedan en något trög start på dagen, men har ändå fått en hel del uträttat till slut, som att hämta intyg över de kurser jag gått, försökt fundera ut vad jag ska packa med mig till finland och så var till o med en sväng till biblioteket, även om det blev ett lite halvhjärtat försök till att läsa till tenten i åbo senare. Kaffepausen med en kompis som försökte skjuta upp skrivandet av sin kandi blev istället desto längre... O nu har jag just kommit hem efter att ha varit på middag till Marion, en fransk flicka som bor i grannhuset o som lovat att laga till nåt "äkta franskt" - förrättssallad med bröd o getost, sedan ugnsfisk med potatismos o till efterrätt äppelpaj. Hur gott som helst, även om ja hade mina funderingar om att potatismos är äkta franskt. (doch, Kartoffelpurée kommt wirklich aus Frankreich!) Undrar om min mommo sku ha hållit med om de.

Jeps, men imorgon ska jag noch einmal leka turist i Berlin, och sedan blir det väl till att se om allt får plats i kappsäcken som borde rymmas med. Alltid samma problem.