...when i open my eyes and it's a lovely day!

Jesh jesh, var ute o gick häromdagen, solen sken (vilket verkar vara nåt av ett mirakel i denna del av europa...) vädret var varmt o skönt o allt kändes så där härligt bra, när keane spelade rubrikens lilla rad i ipoden, o för första gången på länge kändes det som att det faktiskt var en riktigt lovely day. En kort uppdatering av den senaste tidens händelser är kanske på plats för att förklara varför livet ler för tillfället...

För det första, den obehagliga tenten som förekom i det förra blogginlägget är nu avklarad, o ännu bättre, den är även godkänd! Vilket helt enkelt betyder att denna lilla folkrättare nu är en sprittande glad pol.kand. Ett år senare än planerat förstås, men man ska inte hänga upp sig på onödiga smådetaljer...

För det andra tillbringade jag nyss en liten minisemester hos min favoritpaula i genève, vilket utan överdrifter var très très bien! Utmärkt sällskap, fina platser o massor av god mat, vad mer kan man begära av livet? Jag säger då bara de, att det är tur att jag gör mitt utbyte i ett land där man specialiserat sig på svettiga korvar o surkål, o inte på delikata ostar o himmelsk choklad, annars skulle jag nog vara tvungen att boka två sittplatser på flyget hem. Minst. Men tack paula, det var hur roligt som helst att se dig igen! Frankfurt oder wartet auf dich... :)

För det tredje har det varit alldeles överraskande roligt att komma tillbaka till frankfurt igen, o träffa både gamla o nya vänner. De fyra finländarna som skulle komma till denna termin har reducerats till två, men alla vet förstås att kvalitet går före kvantitet... Jag har knappt hunnit med under dessa första veckor här, det har varit fullspäckat program de flesta dagarna. Till att börja med är det ju inte det lättaste att välja kurser, vilka gärna skulle få uppfylla kriterierna om att vara

a) intressanta

b) begripliga

c) inte innehålla krav på skrivande av 20 sidors uppsats, på tyska

d) godkändbara av suksi

Om inte förr så brukar de flesta kurser jag vill ta ha svårt med att klara av kriterium c och d. Men jag har nu bestämt mig för att jag inte tänker stressa denna termin, utan hellre läser några färre kurser o har lite mera tid för att, hmm, göra nåt annat. Kelatanterna får säga va dom vill.

Utöver att välja kurser har jag också hunnit med att flytta till en ny lägenhet. Visserligen inte så långt rent geografiskt sett, jag kan fortfarande se min gamla lägenhet från mitt nya rum, men trivselmässigt sett var flytten milslång. Jag har nu flatmates som faktiskt pratar med mig, som har upptäckt att det faktiskt finns andra färger på kläderna än svart, o som inte envisas med att lämna badrumsfönstret vidöppet nattetid. Sehr gut. O ja säger bara, benmuskler here i come, ett rum på femte våningen utan hiss lär åtminstone inte göra konditionen sämre. Än så länge väser jag förstås som en ostämd säckpipa när jag kommit ända upp, men det är såna där smådetaljer igen... För de av er som har min gamla adress, så är den nya i princip helt lika, byt bara ut 47/1 mot 36/4, så är det där.

mitt nya palats, med utmärkt golvutrymmesplats för en madrass för eventuella besök... :)

Efter inflyttningen var det dags för en liten utflykt till leipzig, staden där bach viftat med konsertpinnen och goethe suttit i en källare o skrivit om faust o dennes utflykter i nämnda källare. Nu vet jag ju inte desto mer om varken bach eller faust, men staden den var fin, även om mer än hälften av den verkade vara invirad i byggställningar.

jag skulle ju egentligen fota biffarna på väggen, men bilen var ju inte desto mindre komisk... wir sterben wie männer, oder wie französischen idioten?

Ja, o de var väl ungefär senaste tidens händelser i ett nötskal. En eller två fester har det väl också kanske hunnits med, för att lära känna nya männsikor o uppdatera sig om vad de gamla kompisarna gjort under semestern. Vissa verkade ju ha bosatt sig i ett solarium i några veckor...

Så, med lite tur fortsätter de här kommande veckorna i samma stil, vilket jag har en liten misstanke om att de kommer att göra. Imorgon blir det först en dos der vertrag von lissabon, o därefter en dos semestereröffnungsparty. Jawohl, livet ler.